Korrekt hörnpassering - Stall Callimac

Search
Go to content

Main menu:

Korrekt hörnpassering

Tips och råd > Ryttarens träning

Hur rider man en korrekt hörnpassering?

Hörnpassering rids på samma sätt som volter och andra böjda spår.

Citat ur TR:
"Vid ridning av volter eller delar därav ska hästen vara så mycket ställd i nacken och böjd i bålen i vändningssidan, att fram- och bakhovarna följer samma linje. Hästen ska mjukt och villigt och med bibehållen takt röra sig på det böjda spåret. Vid ridning av hörnpasseringar, ska dessa motsvara en del av en cirkel med 6 m diameter vid samlade och arbetsgångarter, samt 10 m diameter vid mellan och ökade gångarter samt förvänd galopp."

Förberedelser och genomförande på "normalhäst":
1. Ställ hästen något i nacken (den ska kunna gå kvar på rakt spår framåt och vara något ställd).
2. Dra tillbaka ytterskänkeln något, och kontrollera att hästen är inramad mellan innerskänkel vid sadelgjorden och ytterskänkel något bakom sadelgjorden. (Hästen ska fortfarande gå rakt fram, inverka inte för mycket med ytterskänkeln för då kommer hästen på dubbla spår).
3. Vänd genom att titta något inåt och trampa ner mer i inner stigbygel (ev flytta sittbenen ngt inåt). Om det behövs kan du förstärka med ett ledande tygeltag åt sidan. Hur mycket hjälper du behöver använda beror på hur utbildad hästen är. Eftersom allt är förberett brukar det räcka med en liten vikthjälp. Tänk på att hästen ska vända RUNT din innerskänkel så att han "formar sig" och inte faller åt sidan. Även om du har mer tramp i inner stigbygel så ska överlivet vara rakt, du får inte luta överlivet åt sidan eller vika dig i midjan.
4. Genom hela vändningen, ha blicken riktat framåt mellan öronen på vägen som hästen ska gå. Ha kvar ställningen i nacken (med bibehållen kontakt på yttertygeln), och forma hästen mellan skänklarna. Tänk att du länger innerskänkeln så att trampet i inner stigbygel behålls.
5. Räta ut hästen på yttertygeln, för fram ytterskänkeln något så att skänklarna ligger mitt emot varandra och fördela vikten lika i båda stigbyglarna. Kontrollera att sittbenen är placerade mitt i sadeln. Fortsätt att titta rakt fram mellan hästens öron och rid rakt fram efter hörnpasseringen med rak häst.

OBSERVERA att alla hästar inte är normalhästar utan att hjälperna under vändningen måste anpassas till hästens reaktion. Några förenklade exempel:
* Faller hästen inåt - titta uppåt/utåt och använd mer innerskänkel. Ha vikten mer lika fördelad i båda stigbyglarna och var noga så att du inte lutar överlivet inåt.
* Tränger hästen utåt - titta mer inåt/uppåt och använd mer ytterhjälper (både skänkel och tygel) för att "stänga ytterdörren", ev i kombination med ledande innertygel (tänk på att hålla yttertygeln sträckt)
* Om hästen vill slå ut med bakdelen: dra tillbaka ytterskänkeln mer och använd starkare yttertygel. Oftas är detta kombinerat med att ryttaren tittar inåt/nedåt och ev viker sig i innersidan. Iså fall: titta uppåt/utåt och räta upp överlivet.
* Går hästen innanför med bakdelen (på dubbla spår) har du inverkat för starkt med ytterskänkeln (och ev även yttertygeln). Här kan du behöva dra tillbaka innerskänkeln något i stället.
* Har du en häst som skjuter innerbogen inåt och rätar ut sig: Arbeta igenom ställningen, använd mer ledande tygeltag och vänd runt en stark innerskänkel. Kontrollera att överlivet är rakt och att yttertygeln inte är för stark.
* Skjuter hästen ut ytterbogen behöver du räta ut mer på yttertygeln och kanske t o m dra fram ytterskänkeln något.

Detta är bara exempel på hur man kan behöva anpassa hjälperna beroende på hästens och ryttarens reaktion. Exakt hur varje ekipage ska rida kan man inte säga utan att se dem framför sig, då det kan finnas olika orsaker till vad som händer.

Exakt vilka hjälper man använder beror ju också på hur utbildad hästen är. Mina unghästar vänder jag för ledande innertygeln och ytterskänkel i början. När de ska börja forma sig i volter rider jag enligt punkt 1-5 ovan, i början förbereder jag kanske under 10 m och så småningom är jag nere på 1-2 m. Mina utbildade hästar vänder för en blick (eller tanke) åt sidan... (och formar sig automatiskt...)

DET ALLRA VIKTIGASTE ÄR ATT ANPASSA HJÄLPERNA EFTER HÄSTENS OCH RYTTARENS UTBILDNINGSSTÅNDPUNKT OCH FÖRUTSÄTTNINGAR!!!

För att forma hästen i bålen och inte bara i halsen, anser jag att man måste ta hjälp av skänklarna, dvs göra en skänkelskillnad (ena skänkeln längre fram än den andra) som hästen kan forma sig runt. Men det finns lite olika sätt att gå med i hästens rörelse i t ex en vändning åt vänster.

A. Ryttaren vrider sig åt vänster, dvs för fram ytter (höger) axel och låter vridningen i kroppen fortsätta ner till skänklarna, vilket gör att inner skänkeln dras tillbaka och ytterskänkeln åker fram.
INTE SÅ BRA... Ryttaren trycker ut hästens bakdel, hästen blir rak och hamnar på en spiral inåt i volten. Volten blir för liten. Hästen faller i framvikt.

B. Ryttaren vrider sig åt vänster FRÅN MIDJAN OCH UPPÅT, dvs för fram ytter axel medan skänklarna förblir oförändrade. Om man drar en rak linje från ryttarens höft och lodrät ner till marken, så ser man att ryttaren faktiskt har fått ytterskänkel längre tillbaka än innerskänkeln OM MAN MÄTER SKÄNKELLÄGET FRÅN DEN LODRÄTT DRAGNA LINJEN GENOM RYTTARENS HÖFT. Dvs ytterskänkeln ligger längre bakom ytterhöften än vad innerskänklen ligger bakom innerhöften, och det är bra, det är det som behövs. Detta har man uppnått utan att dra tillbaka ytterskänkeln. Om man DESSUTOM drar tillbaka ytterskänkeln så är det nog oundvikligt att man viker sig i innersidan, men här behöver man ju inte dra tillbaka ytterskänkeln eftersom man redan har ytterskänkeln förhållandevis längre tillbaka än innerskänkeln.
JAG RIDER INTE PÅ DET SÄTTET, och lär inte heller ut det till mina elever, eftersom de flesta då tappar yttersidan. Om man har lika långa tyglar och sedan vrider axlarna inåt så kommer yttertygeln att glappa och ryttaren får för mycket i innerhanden. Dessutom är det lätt att ryttaren viker sig i innersidan OAVSETT om ryttaren drar tillbaka ytterskänkeln eller ej. Även här lägger hästen lätt för mycket tyngd på inner framben.

C. HUR JAG RIDER: Behåller överlivet i samma position men vrider huvudet något inåt (i nacken, rak huvudställning utan att lägga huvudet på sned) = TITTAR INÅT. Det lilla räcker för att belasta inner sittben mer, samtidigt sänker jag inner knä och häl och drar tillbaka ytterskänkeln genom att föra bak ytter höft något. ÖVERLIVET ÄR KVAR I SAMMA POSITION, RAKT OCH UPPRÄTT, ingen chans att man viker sig i innersidan, snarare rätar man ut sig mera.
Skillnaden är alltså att jag ändrar underlivets position i stället för överlivets. Jag anser att det ger bättre balans och hästen formar sig utan att det blir problem med ytterbogen. Volter och serpentiner - lätt som en plätt, likadant med skolor. Omhoppningssvängar i galopp - inga problem, hästen är i balans och har med sig yttersidan.

Prova gärna när du står på marken, stå rak med fötterna lite i sär:
(A. Går inte att prova när du står, du kan inte ha markkontakt med fötterna).
B. Vrid överlivet från midjan och uppåt till vänster, du kan vara rak men om du drar tillbaka ytterskänkeln så viker du sig ofelbart i vänster midja.
C. Stå kvar rakt fram med överliv och axlar, lyft höger ben och dra bak det något, visst är du fortfarande rak i midjan! Om du sedan vrider huvudet något till vänster (och har kvar höger ben längre bak) så får du den sits jag använder på böjda spår. Känn också att du då belastar vänster fot mera.

En annan fördel med att vara så här stilla och stadig med överlivet är att du lättare kan centrera dig och få tyngdpunkten lågt ner. Armar och händer blir stadigare och mer stilla.

 
 
Back to content | Back to main menu